Ordförande har ordet 2024

Ordningen återställd?

Efter ett par lite svagare år är det skönt att konstatera att ordningen återställts där vi under 2024 åter lyckas skapa en avkastning som slår såväl index som vårt absoluta avkastningskrav. Någon med lite kortare horisont skulle kunna fråga sig vilken ordning jag egentligen tycker återställts när två av de tre senaste åren varit lite svagare, men om jag likt bolagets VD ska citera fysiker så vill jag relatera till Isaak Newtons ”Geni är tålamod”. Om vi i stället för de senaste tre åren ser på utvecklingen sedan Creades startade så har avkastningen varit mer än dubbelt så hög som för börsen. Å andra sidan kan man aldrig vila på gamla lagrar. De har kort bäst före datum.

Att tålamod är en dygd vad gäller investeringar blir tydligt om man ser på börsen på längre sikt, och sedan år 1900 har avkastningen varit inget annat än fenomenal. Av de 13 decennier som varit sedan dess har endast tre givit negativ årlig avkastning, och de decennierna präglades av världskrig (1910-talet, 1930-talet) och oljekris, hög inflation och geopolitisk oro (1970-talet). Samtliga övriga decennier har givit en positiv realavkast- ning på Stockholmsbörsen. Man kan också konstatera att avkastningen för enskilda år varit högst volatil, men en trettioårig placering på Stockholmsbörsen har givit högre avkastning än ränteplaceringar varje år sedan 1920-talet. (Waldenström 2024)

Tålmodiga placerare är vi, vilket inte minst visas av vårt största och äldsta innehav Avanza. Om någon när vi grundade bolaget för 25 år sedan sagt att Avanza under 2024 skulle ha ett nettoinflöde av kapital på SEK 86 miljarder och ett totalt sparkapital på över SEK 1 000 miljarder hade många, inklusive jag själv, nog sagt att det vore dags för inläggning på Beckombergas Paviljong B för personer med grava vanföreställningar. Det är väldigt roligt att få ha varit med om en sådan resa, och än mer glädjande är att alla Avanzas över 2 miljoner kunder ju får del av den goda avkastning som börsen visat sig ge över tid. Utvecklingen har alltså visat sig bra inte bara för bolaget, utan även för våra kunder och i då förlängningen även för Sverige.

Mycket viktigt är att ha tålamod. Långsiktighet skall dock inte förväxlas med långsamhet, en tålmodig investerare måste i sina engagemang i bolag vara ständigt intresserad, nyfiken, otålig och effektiv för att skapa värde. Något man inte ska ha tålamod, än mindre fördragsamhet med är det ramverk inom vilket företag verkar. Här har EU fallit långt efter USA, och detta gör oss alla i Europa fattigare helt i onödan. År 2008 var EU:s BNP likvärdig med USA:s, men år 2024 beräknas USA:s ekonomi vara 40 procent större. Under de senaste 50 åren har det i USA skapats 68 nya företag med ett börsvärde över USD 10 miljarder, medan det i Europa skapats 13. Än mer slående är det totala värdet på dessa bolag, de 13 europeiska har ett värde på USD 400 miljarder medan de 68 amerikanska har ett värde på hisnande USD 30 000 miljarder. Utvärderingstiden för båda dessa datapunkter är definitivt tillräckligt lång för att man ska kunna konstatera att det är något fel på den europeiska modellen.

Det är heller inte särskilt svårt att identifiera källan till detta, det är EU:s styrningsstruktur och byråkrati. Om vi börjar med styrningsstrukturen – hur många vet egentligen hur Europeiska rådet, EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet hänger ihop och vem som leder respektive instans? Och än mer intressant – om du är missnöjd med någon eller alla ovanstående – hur ska du som medborgare agera för att byta ut dem, vem utser dem egentligen? Jag tror att många är väldigt tveksamma till svaren på detta, medan det i USA är glasklart, presidenten styr, men du kan också direkt utse dina representanter i parlamentet. Den europeiska modellen ger inte samma grad av direkt feedback mellan agerande och utfall i nästa val. Utkrävande av ansvar är oklart. När beslutskedjan är lång och otydlig finns lägre incitament att lyssna på de önskemål som medborgarna har. Man får aldrig glömma att det är medborgarna som väljer sina representanter inte tvärt om.

Bristen på direkt ansvarsskyldighet skapar lätt en stor byråkrati. Om man inte får några krav på effektivitet är det få som vill minska den organisation man själv är en del av, och en stor organisation skapar sina egna arbets- uppgifter. Men hur ser prioriteringen ut? Man skapar nya regler för att hantera gårdagens kriser och man reglerar efter en trögrörlig politisk preferens med stor detaljrike- dom utan vidare tankar på den praktiska tillämpningen. Detta har inneburit en koloss som formligen sprutar ur sig nya regleringar inom alla tänkbara och otänkbara områden. Exempelvis består styrelsematerial i finansiella bolag idag av många hundratal sidor relaterade till olika regleringar med namn som RIS, Mifid, AIFM, DORA, UCITS, CSDDD, PRIIP och CSRD, som skapats av instanser som EBA, ESMA, EFRAG och Eiopa. Självklart ska finansiella bolag vara noggrant reglerade, men den praktiska konsekvensen av detta blir att det är i princip omöjligt att skapa nya bolag inom denna bransch, det regelmässiga berget blir för stort att bestiga för ett litet företag. Tendenser till oligopol gör sig påminda och tar man bort möjligheten till entreprenörskap och innovation så försvinner möjligheten för det vi kallar ˮcreative destructionˮ, där nya företag med nya idéer skapas och tar över när gamla bolag stagnerat. Ingenstans syns detta tydligare än i siffrorna över hur många nya värdefulla bolag som skapats i EU relativt USA.

Vad ska man då göra åt detta? Om man börjar med styrningen så vore det väl inte olämpligt med direktval av EU-kommissionens ledare med länderna i EU som valkretsar, vilket skulle tydliggöra ansvaret och engagemanget hos medborgarna. Vad gäller byråkrati så är det intressant att följa vad som nu görs i USA i termer av att minska offentliga utgifter och byråkrati. Det amerikanska utförandet skulle kunna ske med en betydligt högre grad av finess, men det går inte att ta miste på en energi och entusiasm som helt verkar saknas inom europeisk politik idag. Fort och fel får inte ersätta långsamt.

Ni ska inte misstolka mig, jag är en stor vän av EU:s tankar om en gemensam och fri marknad, men man saknar idag en bild av hur man skapar en grogrund för entreprenörskap. För att återigen citera Newton, man bygger för många murar och för få broar. Politikerna skall bidra till sunda och väl fungerande marknader som slår ner på monopolistiska tendenser. Monopol är kapitalismens onda gen.

Entreprenörskap och företagande är grunden för vårt välstånd. Detta måste uppmuntras och inte motarbetas. För entreprenörerna själva gäller fysikens lagar – tänk som en proton, var positiv!

Trump och Newton

Frestelsen att kommentera den nya regimen i USA är naturligtvis stor. Jag inskränker mig till att citera Newtons tredje lag ”Om en kropp A utövar en kraft på kropp B, så utövar kropp B en lika stor , men motriktad kraft på A. Krafterna verkar på olika kroppar.” Fysikaliska lagar tenderar att vara giltiga även på kroppar utanför fysiken.

Sven Hagströmer

Ordförande