Ordförande har ordet 2025

"Upp till kamp" eller "Creative destruction för Sverige"!

Sällan har nödvändigheten av förbättring varit större, inte minst med tanke på de frågetecken som finns rörande Europas och Sveriges framtida relevans och konkurrenskraft. På hemmaplan har vi ett val i höst med osäker utgång. Oberoende av vilket lag som vinner så kommer regeringsbildningen bli svår. Inte minst på grund av Centerns budgetförslag som vad gäller skatter snarare hör hemma på den borgerliga sidan. Något som förstärks av att centerledaren, spelteoretiskt riktigt, inte uttalat någon favorit för statsministerposten. Sverige har en unik grund att stå på. Så självklar att vi knappast reflekterar över det: fri utbildning och fri sjukvård.

Framgång kräver omprövning

Historien har lärt oss att ständigt ompröva och förnya. Förnyelse kräver uppgörelse med det gamla, CREative DEStruction, inspirationen till Creades. Detta blev ännu mer aktuellt då dagens uttolkare av Schumpeters teser från tidigt 1900-tal, Philippe Aghion fick 2025 års ekonomipris. Pristagaren offentliggjordes mitt under ett styrelsemöte med Creades i Finland där vi besökte ett av 2025 års nyförvärv, Lumene. Jag blev så glad när vi fick beskedet och gratulerade omedelbart Aghion, med vilken jag under åren haft ett flertal kontakter. Styrelsen undrade om det var jag som hade fått priset… Jag måste ju erkänna att det kändes nästan så när de idéer som ligger till grund för Creades verksamhet belönades med ett nästan riktigt Nobelpris. Att Aghion med sin humor och intensiva berättarstil intog Stockholm under nobelveckan gjorde ju inte min glädje och inspiration mindre.

Creative destruction – ett recept för Sverige

Några tankar om vad som skulle behöva förnyas i Sverige idag kan ta avstamp i 90-talets Produktivitetsdelegation och Lindbeckkommission, som på sin tid blev vägvisare för en förnyelse av Sverige. Idag har vi Produktivitetskommissionen, Draghirapporten, AI-kommissionens ”Färdplan för Sverige” och Lars Calmfors ”Dags för Euron?” Fyra kvalificerade utredningar som försöker staka ut framtiden. Om Lindbeck var 90-talets DOGE – men sansad, resonerande och med fötterna i den svenska myllan – har vi idag både en svensk och en europeisk motsvarighet som snabbt borde ha resulterat i konkreta åtgärder för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Produktivitetskommissionen har ännu inte resulterat i åtgärder. Draghirapporten har mest kommenterats för att den med sina 328 sidor är för lång i stället för att vara den guldgruva den i själva verket är. AI-kommissionens ”Färdplan för Sverige” från 2025 har tack vare ett privat initiativ med AI-bolaget Sana i spetsen, ”AI-Stiftelsen Svenska AI-reformen”, med stöd av Regeringen ambitionen att ge 2,3 miljoner svenskar, främst i offentlig tjänst och utbildning, möjlighet att gratis testa AI på ett konstruktivt sätt. Tanken är att det skall bli en rörelse som minskar de digitala klyftorna och effektiviserar offentlig förvaltning underifrån och upp. Inspiration är hämtad från Hem-PC-reformen från 1997 som blev avgörande för svenska folkets data och internetmognad. Jag har personligen tillsammans med ett antal privatpersoner stött initiativet ekonomiskt sedan start. Så långt har gensvaret tyvärr inte varit imponerande.

Dock lanserade regeringen i slutet av februari till slut en ambitiös målsättning att Sverige skulle sikta mot en topposition bland de nordiska länderna. Vägen dit skall gå via en svensk språkmodell. Det senaste tillskottet till utredningsfloran är Lars Calmfors ”Dags för Euron?” där han drygt 20 år efter folkomröstningen sammanställt argumenten för och emot Sveriges euroanslutning 2003 och då funnit att mycket idag har tippat till Eurons fördel. Som aktiv euromotståndare tyckte jag att vi skulle avvakta 20 år för att se hur Sverige och Euron utvecklats för att eventuellt ompröva beslutet. Calmfors utvärdering fyller verkligen den uppgiften. Personligen är jag inte övertygad att utanförskapet är lika självklart som tidigare även om det tjänat landet väl. Jag har främst svårt för de politiska argumenten och att ett utanförskap skulle stänga Sverige ute från de viktigaste beslutsfora. Sammanfattningsvis så borde tidpunkten strax innan ett viktigt val vara idealisk för politikerna för att ge väljarna en väg för Sveriges framtid. Det saknas inte utredningar och de är ju bara första ledet i processen.

Svensk finansmarknad - Ett föredöme

Sverige har dock mycket att vara stolta över när det gäller den finansiella infrastrukturen. Sveriges finansmarknad är enligt en OECD-rapport från 2025 en av de mest avancerade. En förebild.

Vi har flest börsnoterade bolag i EU
Aktiemarknadens storlek i förhållande till BNP är bland de högsta i OECD. Bland de största till och med i absoluta termer. Mängden mindre bolag utmärker sig.
Svensk Private Equity (PE) fick en tiondel av allt nytt kapital i EU 2024, vilket är tre gånger så mycket som relationen till vår storlek. Länken mellan PE och börsen är unik.
Vad gäller det institutionella kapitalet är cirka hälften investerat i aktiemarknaden.
De svenska hushållen har bland de högsta andelarna i Europa av sin förmögenhet, knappt 20 procent, placerat i fonder och aktier. Å andra sidan är bara drygt 10 procent placerat i monetära tillgångar, lägst av alla EU-länder.
Vårt Investeringssparkonto ISK är nu en förebild i flera EU-länder.

Trots dessa imponerande fakta är den svenska kapitalmarknaden en ofta bortsedd förklaring till vår tillväxt. Entreprenörsframgångar som Spotify, Tink, Klarna har betytt mycket för Sverige. Ja även Avanza kan ju oblygt räknas dit med sina 2,2 miljoner kunder i Sverige.

Men det saknas inte löss i pälsen

Men vi måste tala klarspråk: Moder Svea har några problembarn med löss i pälsen. Några exempel:

Näringslivet ges inte (och tar kanske inte?) sin rättmätiga plats i samhällsbyggandet
SNS, vad betyder det? Jo, Studieförbundet Näringsliv OCH Samhälle. Ett freudianskt namn. Det vill säga att näringslivet inte ses som en del av samhället. Näringslivet har spelat en minst lika stor roll som fackföreningsrörelsen i byggandet av det moderna Sverige. En väldigt framgångsrik symbios

I Socialdemokraternas nya partiprogram nämns näringslivet knappt.

Näringslivets röst bör ju vara självklar i det offentliga samtalet. En organisation som AMF med sitt unika huvudmannaskap där näringsliv och LO möts borde vara en perfekt plattform för att driva frågor om hur Sverige kan öka sin tillväxt, stärka sin position i världen och, inte mist, minska vår arbetslöshet. Detta till gagn för alla AMF:s förmånstagare. Jag är övertygad om att det finns samsyn på betydligt fler frågor än där man är oense.

Skattesystemet har vissa skamfläckar

- Riskkapitalbolagen, som ju fått beröm av OECD, har fått vänta i 13 år på skatteavgöranden – en demokratisk skandal. Svenska folkets rätt att sig självt beskatta, inskrivet i 1809 års regeringsform med rötter i 1400-talet, har urholkats då beskattningsrätten på grund av illa utformade lagar har flyttats från parlamentet till tjänstemän i Riksskatteverket för vidare befordran till domstolar. Lagrådet vars uppgift är att granska ny lagstiftning för att säkerställa att den är rättssäker och tydlig har uppenbarligen misslyckats.

Jag har inga intressen i denna bransch och talar alltså inte i egen sak.

Teckningsoptioner beskattas utan förståelse för marknadsrisker och illikviditet.
Bankskatten har i praktiken genomförts då bankerna har tvingats hålla räntelösa konton hos Riksbanken. Det är en sofistikerad ny skatt. Trots detta finns politiska krafter som vill införa en ”riktig” bankskatt. Man får hoppas att det grundar sig på ren okunskap. En bankskatt slår dubbelt. Den drabbar i slutändan alltid kunderna, och tillgång till billigt kapital är avgörande för tillväxt.
Lagstiftningens gråzoner. När blir kommersialisering av stulna data straffbart? En av flera frågor där tekniken har gått snabbare än lagstiftningen.

Sverige kan bättre!

Sverige har traditionerna, verktygen, utredningarna och i övrigt goda förutsättningar att stärka sina positioner. Men det kräver mod. Det kräver ansvar. Det kräver en vision som följs av konkreta åtgärder.

Ni kanske undrar varför denna politiska och nationalekonomiska exposé dyker upp här i Creades årsredovisning. Svaret är enkelt – utan politiker med förståelse för entreprenörskapets villkor så kommer tillväxten för Sveriges företag och därmed Sverige som land att bli sämre och färre bolag kommer att startas.

Upp till kamp!

Let’s start the improvement!

Let’s make the room for improvement smaller!

Sven Hagströmer

Ordförande